Vägen går vidare, framåt och uppåt

Vilken resa det har varit. Från ett smått hysteriskt liv som dubbelarbetande mamma till en fullständig kollaps, sjukdom och den långa vägen tillbaka. Nej förresten, inte tillbaka. Vägen går vidare, framåt och uppåt men absolut inte tillbaka till hur livet såg ut innan, det är ett som är säkert. Nej, nu startar ett nytt liv där jag kan fortsätta utvecklas som människa och må ännu bättre.

Det är lockande att försöka skriva ner alla insikter som jag tagit till mig under året men jag låter bli. Det är upp till var och en att ta reda på vad som känns rätt och riktigt och våga lita på sin innersta röst. Det enda jag vill säga är att svaren finns där, gott folk, om ni bara vågar ställa frågorna.

Och på tal om gott folk, vad hade jag gjort utan er? Att ni har funnits där och läst mina inlägg, kommit med uppmuntran när jag mått som sämst och glada tillrop vid mina (om än små) framsteg har betytt massor. Tack snälla ni.

Allting har sin tid och nu är jag redo att lämna ”Horton” bakom mig. Kanske startar jag en ny blogg med en annan inriktning? Vill du följa med på den resan så skriver du bara en kommentar här nedanför och talar om adressen till din blogg eller mail så lovar jag att meddela när det finns något nytt att läsa.

Ha det så bra och lev livet! Det planerar jag att göra.

Kramar i massor
från Fia

Mot nya äventyr

För att man har lust

Vilken lycka att känna krafterna återvända. Idag fick jag för mig att jag skulle måla väggarna i arbetsrummet och satte genast igång. Bara sådär.

Det omålade arbetsrummet har länge varit ett dåligt samvete som jag skjutit upp hundratals gånger men så idag fick jag lust att måla. Det gick snabbt och lätt och det var underbart att bara stå där och måla i lugn och ro (eh, ja... typ).

Vilken skillnad att göra något för att man har lust jämfört med att göra det för att man känner att man måste.

På bebisspaning

Förra helgen hälsade vi på Alvar, 5 veckor och den här helgen fick vi träffa Rut, 4 veckor och lill-kusinen Adam, 9 dagar. Välkomna alla nya små personer!

Såååååå mysigt...

I know you want me

Michael Jackson + Pitbull = familjeunderhållning

Vad är det jag inte ser?

Idag var jag fruktansvärt ilsken och sur när jag vaknade och hela förmiddagen var jag arg som ett bi. Som tur var hade jag bokat in en lunch hos en vän och efter nio bitar sushi, lite tjejsnack och en stor kaffe latte så kändes livet mycket ljusare.

Hon hade fått en fråga att fundera över som löd: Vad är det jag inte ser? och vi funderade fram och tillbaka på vad som kunde menas med det.

Men nu så slog det mig. Svaret.

Det är förstås oändligt mycket vi inte ser eller kan förstå. Världen är full av överraskningar, komplicerade samband och oväntade vändningar. Jag tror att svaret på gåtan är just det, att vara ödmjuk inför livet och alla dess mysterier men se det som en utmaning att försöka förstå och begripa så mycket vi bara kan under vår korta livstid. Det finns ingen risk att bli fullärd för det kommer alltid att finnas mycket mer att förstå.

Dagens filosofilektion - direkt från ljuva Hällsvik

Kul på jobbet

Idag var det riktigt kul att jobba! Hörde ni? KUL! Jag blev så upplivad av ett möte att jag fullkomligt studsade fram i korridorerna.

Det fick jag såklart sota för - pang! så slog värken till. Arrghh vad tröttsamt! Fast i ärlighetens namn så gjorde det inte så mycket, jag hade haft en kanondag fram tills dess och det gick dessutom över relativt snabbt så det är inte ens värt att skriva om.

Att det däremot var riktigt kul på jobbet i dag, det är värt att lägga på minnet.

Påtvingad eftertanke

Den här perioden av påtvingad eftertanke har verkligen startat något hos mig. Jag känner att jag trots mina begränsningar lever livet fullt ut och är mer ärlig mot mig själv. Eftersom min kropp slagit fullständigt bakut och vägrar göra sådant som inte känns sant och riktigt så har jag inte något annat val än att försöka lyssna och förstå vad det är min kropp vill säga. Det finns inte en chans för mig att bita ihop och gaska upp mig när min skalle har bestämt sig för att protestera mot något som inte känns 100% rätt.

Jag har alltså fått göra en inre storstädning gällande både stora och små saker som t.ex.

Jag lyssnar på nyheter på P1 istället för musik på P3
Jag tar ställning i politiska diskussioner istället för att "förstå båda sidor" (vilket egentligen är ganska fegt och kan likställas med att inte orka bry sig)

• Jag blir upprörd över behandlingen av apatiska flyktingbarn och deras familjer
• Jag förfasas över Sverigedemokraternas utspel i veckan
• Jag följer intresserat Vigsel och äktenskapsfrågan som diskuteras vid dagens kyrkomöte

Hmm... Jag kanske skulle starta en politisk blogg istället?
Ja, ja, kanske en annan gång. Här kommer fortsättningen.

Jag tycker om att läsa men klarar inte längre av böcker som "Lyckans hjul" av Kajsa Ingmarsson (förlåt)
Jag sitter framför brasan och stickar istället för att ligga i TV-soffan
Jag tycker om att vara ute i naturen
Jag gillar att promenera
Jag älskar att gräva, bära och lyfta i trädgården
Jag har fått en verklig aha-upplevelse genom yoga och meditation
Jag kan inte leva utan musik
Jag lunchar med mina vänner istället för att jobba in lunchen
Jag får energi av tjejmiddagar
Jag njuter av vatten

Det kan tyckas vara självklara saker men eftersom krafterna inte räcker till mer än en bråkdel av det jag tidigare gjorde så är det viktigt att jag hela tiden påminner mig om mina prioriteringar. Om jag bränner min energi på sådant som bara känns OK så går jag miste om det som är absolut viktigast. Som att bygga Lego med Herman eller spela fotboll med Frans. Eller kyssa min man.

Grovarbetande bankman

Drömmer mig tillbaka

Jag har fått veta att Länsrätten ska fatta sitt beslut om min sjukpenning nu på torsdag. Det blir en utmaning att inte grubbla över det i veckan.

Istället drömmer jag mig tillbaka till Villa Fridhem där jag och Martin fick lite egen tid i helgen.

Bild från www.villafridhem.se

Lycka är att gräva

Lycka är att gräva

Standardiserat trevlighetsleende

Det är skillnad på att bränna av ett standardiserat trevlighetsleende jämfört med ett äkta leende som inte går att hålla tillbaka ens om man försöker.

Bakom mina solglasögon

En bra dag

Jag känner på mig att det kommer att bli en bra dag idag. Kolla in den här filmen så kommer du snart att känna likadant.

Tack till Happy för inspiration

Låter kropp och själ vila

Nu får jag sota för att jag bitit ihop i veckan. Natten till fredag hade jag svårt att sova pga värk och jag fick gå upp och ta en värktablett (det var länge sedan jag sprang och nallade i medicinskåpet mitt i natten).

Natten till idag blev inte ett dugg bättre utan skallen drog igång som bara den efter att jag gått och lagt mig. Trots både insomningstabletter, värktabletter och lite annat smått och gott (Tryptizol, Imovane, Magnecyl, Burana, Nezeril och till sist Almogran) så höll migränen mig uppe i flera timmar innan jag kunde somna.

Så idag tar jag till mig budskapet och låter kropp och själ vila. Alla eventuella projekt har strukits från listan, M ägnar sig åt barnen och jag alternerar mellan att ligga i soffan och lyssna på regnet, sitta och sticka framför brasan och lösa korsord vid köksbordet.

Finfin brasa

Något fantastiskt

Idag har jag varit med om något fantastiskt. Jag hade lyckats lägga vantarna på en biljett till en konsert som skulle hållas för anställda i en aula inte långt från mitt kontor. Det var Triple&Touch tillsammans med en kör från Sydafrika som skulle uppträda.

Jag var på plats i god tid och gick och satte mig några bänkrader från scenen, det kom in fler och fler människor och till slut var hela lokalen full med folk. Då hörs plötsligt sång och in kommer en grupp på tio ungdomar med de mest fantastiska röster. Jag kunde inte hejda mig utan tårarna bara rann nedför min kinder. Nog för att jag är labil just nu men den här reaktionen hade jag kanske inte räknat med i en aula tillsammans med hundratalet kostymklädda män (och en och annan kvinna). Jag försökte bita mig i läppen, borra in naglarna i handflatan men det var lönlöst, tårarna bara forsade. Jaha, tänkte jag, det är väl inget och göra något åt. Så istället njöt jag av konserten och fortsatte gråta.

Sen visade det sig att jag inte var den enda som blev berörd av framträdandet. Sånggruppen fick hela publiken att sjunga, dansa och klappa i händerna och applåderna ville aldrig ta slut.

http://www.starforlife.org/

Bristningar på magen, döden och allt däremellan

Så underbart det var att få två dagar för mig själv. Mellan varven glömmer jag bort hur betydelsefull den tiden är. Lugna timmar i bilen med Beyoncé och en påse Ahlgrens Bilar, en suverän tjejmiddag där vi gick igenom allt från barn, jobb, Michael Jackson, bristningar på magen, döden och allt däremellan. Dagen därpå blev det en långpromenad i solen och jag blev så himla ompysslad av pappa och hans lilla familj. Jag hade inte en en tillstymmelse av huvudvärk under de här två dagarna!

Östergötland

Man bara dööööööör.....

Det bästa med att åka buss någon gång då och då är att sitta och lyssna på musik och idag var det James Morrison som fick håret på armarna att resa sig. Han har en helt fantastisk röst och man bara dööööööör.....

Please don't stop the rain by James Morrison

Japp, det blev en lugn onsdag och framåt eftermiddagen släppte huvudvärken (som jag haft konstant i flera dagar) och jag kunde sätta igång med min deckare Sjöjungfrun av Camilla Läckberg. Det hör ju svensk sommar till att plöja en av hennes böcker. Det är för övrigt ett gott tecken att jag läser för det betyder att jag inte är stressad utan har ro att sätta mig ner och läsa en stund.

Den lugna onsdagen gav resultat och i morse vaknade jag utan huvudvärk och har haft en toppendag på jobbet. Jag jobbade till och med över en timme (jag veeeet att det är förbjudet men jag hade verkligen kommit igång). Allting var på topp tills barnen skulle gå och lägga sig och en övertrött Frans satte igång att skrika. Jag klarar inte skrik, det bara smäller till i skallen och så får jag gå och lägga mig med en kudde för ögonen. Tur att M var hemma och kunde ta hand om Frallan.

Rödvin, mögelost och choklad

I helgen bröt jag mot alla tänkbara förhållningsregler. Jag drack rödvin och åt både mögelost och choklad - och det var underbart!

Idag har vi haft semester

Idag har vi haft semester. Det är i alla fall så det känns. Medan H var hos en kompis och lekte några timmar så spankulerade jag, maken och Frallan på stan. Vi fikade, gick till Trädgårdsföreningen och jag köpte ett par riktigt bra solglasögon (det gör verkligen skillnad när man har ont i skallen!). Det var helt overkligt att vi kunde gå omkring, titta på folk och bara ha det bra i solen.

Muffins är gott!

Mormor skulle visa hur man hjular

Mamma (eller mormor kanske jag borde säga) och gänget har varit på besök ett par dagar. Bäst var nog när mormor skulle visa hur man hjular vilket var väldigt inspirerande men inte så lätt att fånga på bild. Jag är frestad att lägga ut en film men jag tror vi håller det inom familjen!

Den tokvackra utsikten

Måste bara lägga in en bild på den tokvackra utsikten!

.

Vilken härlig kväll