Olidligt varmt

Det är varmt. Olidligt varmt. Tack och lov har jag min "vilodag" i morgon och är skallen med mig så ska jag stanna i källaren och läsa en sommardeckare. Är den inte med mig så ska jag stanna i källaren och inte göra någonting.

Snorkel och cyklop är aldrig fel

Packa ner mig i sängen

Den här veckan har jag lyckats jobba mina timmar och det känns som en seger. Däremot blev det kraschlandning fredag kväll och jag fick packa ner mig i sängen med lite Zomig Nasal. Fast det är väl helt OK. Nu gäller det bara att ta det lugnt i helgen och inte drabbas av solpanik och ge sig ut på en massa utan hålla mig inne, eller i alla fall i skuggan.

Lyxigt att ha sin egen hälsocoach

Idag ringde Sofia på Aktiv vardag och frågade hur det var med mig. Jag kunde stolt säga att jag mår mycket bättre än i vintras och att jag numera jobbar 50% och därför inte hinner med promenaderna och avslappningen på torsdagarna. Däremot passade jag på att fråga om jag får vara med på yogan även till hösten och det var inga problem. Vad bra att få det stödet från Kommunen och tänk så lyxigt att ha sin egen hälsocoach!

Tack för all hjälp Sofia, du har varit och är ett fantastiskt stöd.

Vi pratade en stund om vikten av att lyssna till sin kropp och vem vet, med tiden kommer jag kanske att bli grym på det?

Vill inte le mot kameran

De läker smärtan i naturen

Häromdagen så hade någon lagt en tidning i min brevlåda. Där kunde jag läsa en artikel om fyra kvinnor som gått en kurs hos Ingalill Tejder på Sjökullen och därigenom fått verktyg att hantera sin smärta.

Själv har jag varit hos Ingalill flera gånger för att meditera och jag håller förstås med en av kursdeltagarna om att "själen mår bra av att vara där".

Läs hela artikeln här: http://www.bt.se/nyheter/bollebygd/de-laker-smartan-i-naturen(1386288).gm

Trädgårdsdrömmarna blir mer konkreta

Glad Midsommar!

Vi ställde in våra ursprungliga midsommarplaner men fick en fin dag på närmare håll med andra halvan av släkten.

Glad Midsommar!

Du vill nog se det här

Idag när jag kollade mitt konto på Internetbanken så fanns där en ny summa pengar med noteringen "Dagersättning"...

...

...

...

Jag bara satt och stirrade på kontoutdraget en lång stund och bad sedan min man att komma och titta.
- Ja vänta, jag ska bara...
- Du vill nog se det här, sa jag medan ett leende sakta började spridas över mina läppar.

Nytt försök

Jag mår lite bättre nu. Förkylningen är på väg bort och jag känner mig inte lika låg så i morgon gör jag ett nytt försök att ta mig till jobbet.

Det fina vädret gör saker och ting lite lättare

Jag vill krypa ur min kropp

Mörka, mörka tankar... Tänk att det skulle bli en förkylning som till sist knäckte mig. Jag känner mig fullständigt misslyckad och är otroligt besviken över att återigen befinna mig däckad i soffan och inte ens kunna vara med mina barn utan tvingas gå och lägga mig innan dem. Värdelöst! Jag vet inte hur länge jag orkar ha det så här, när ska jag egentligen bli frisk? Jag vill krypa ur min kropp och hoppa in i en annan, starkare kropp. Tänk att få vara Anja Pärsson för en dag och ha så grymt starka benmuskler och bara köra järnet nerför backarna. Det vore nå't det, istället för att ligga här och ruttna bort medan livet utanför rullar på utan mig.

Stark kropp

Rutten fru

Förkyld, förkyld, förkyld! Jag har inget som helst tålamod med att vara sjuk. Idag skulle jag ha jobbat men jag inser att det nog bara skulle förvärra min förkylning och dessutom smitta ner alla mina kollegor, så jag stannar hemma. Hur sjutton tidrapporterar sjukdom där man redan är sjukskriven för något annat?

Nej, nu kan det väl ändå få räcka? Hur länge ska min stackars man orka med en så rutten fru?!

Någon att räkna med

Nu är det tio veckor sedan jag började jobba och idag kunde jag äntligen avsluta min första arbetsuppgift. Den har varit helt administrativ och jag har kunnat sitta för mig själv och klippa och klista i Word och Excel, ta fram rätt budgetsiffror och skapa snygga tabeller. Rätt så skönt egentligen.

De första veckorna var det en kamp bara att ta mig till jobbet och hem igen men de senaste fyra, fem veckorna har det gått riktigt skapligt. Min koncentrationsförmåga har definitivt blivit bättre och jag är inte längre så känslig för att vistas i stökiga miljöer eller delta i sociala sammanhang (som att äta lunch med mina kollegor).

Våren har ju dessutom innehållit många helgdagar så det har varit lite extra bonus för mig eftersom jag inte behövt jobba hela arbetsveckor. Jag har verkligen fått en mjukstart och det har gått ganska bra tycker jag. Visst har det funnits dagar då jag inte har klarat av mina timmar utan fått åka hem med en bultande skalle men på sistone har jag blivit rätt så bra på att vända värken. Jag bromsar i tid och backar så fort migränen drar igång. Många gånger räcker det med en halvtimmes paus och sedan kan jag återgå till det jag höll på med.

Nu känner jag mig starkare och är redo att ta mig an en mer krävande arbetsuppgift samtidigt som jag går upp till 50%. Ribban höjs hela tiden men det känns helt rätt, jag vill ge mitt yttersta och ärligt talat så tror jag att min arbetsgivare börjar tröttna på mig och min sjukskrivning. Nej, det kanske inte är sant men jag börjar tröttna på att hela tiden behöva särbehandlas på jobbet. Jag vill vara någon att räkna med.

Utsikten är fantastisk även när molnen tornar upp sig

Stänga av hjärnan

Nej, idag blev jag inte pigg av samtalet med terapeuten men däremot väldigt lugn och avslappnad. Vi testade en avslappningsövning och jag blev totalt lugn i kroppen. Med lite övning så ska jag väl kunna stänga av hjärnan också och det vore ju en befrielse.

Jag slog till och köpte en CD-skiva

Förkyld

Idag är jag förkyld. Vad intressant med lite omväxling gällande krämporna... Jag tänkte jobba några timmar hemifrån och sedan bär det av till terapeuten. Det är alltid väldigt roligt och givande så jag är säker på att det piggar upp.

Vågar jag hoppas?

Idag fick jag brev från Länsrätten i Vänersborg angående mitt första ärende hos Försäkringskassan och de "bestämmer att Sofia interimistiskt ska beviljas hel sjukpenning vid det sjukfall som anmäldes den 14 november 2008 t.o.m. den 25 januari 2009 i avvaktan på länsrättens slutliga avgörande i målet."

Kan det verkligen vara sant? Har vinden äntligen vänt? Vågar jag hoppas?

Rödvin, mögelost och choklad

I helgen bröt jag mot alla tänkbara förhållningsregler. Jag drack rödvin och åt både mögelost och choklad - och det var underbart!

Sjukpenningbeslut sena och dåliga

Tänk om vi skulle få rätt mot Försäkringskassan i Länsrätten? Det går inte att beskriva hur ofantligt skönt det skulle kännas att till slut få rätt mot denna drake till myndighet. Jag vågar egentligen inte hoppas, för det gör så ont att bli besviken men en liten liten gnutta hopp om att rättvisa ska skipas har trots allt väckts i mig.

Idag kan man läsa följande i både GP och SvD:

Försäkringskassan har ofta otillräckliga underlag när den ska fatta beslut om sjukpenning. Dessutom är den sen med att sätta in insatser, skriver Riksrevisionen som granskat Försäkringskassans handläggning av sjukpenningärenden."Jag rekommenderar Försäkringskassan att säkerställa tillräckligt beslutsunderlag i ett tidigt skede vid varje beslut om sjukpenning. Försäkringskassan bör också analysera skillnader i beslut och handläggningstider mellan olika grupper. Ytterst är det fråga om de försäkrades rätt till korrekta och snabba beslut och likvärdig behandling", skriver riksrevisor Karin Lindell i en kommentar. //TT den 4 juni 2009

Läs mer på Riksrevisionens hemsida genom att klicka på länken:
http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____1937.aspx

Arrgghh!

Nu börjar jag tröttna på mig själv. Att hela tiden behöva tänka på om jag mår bra, dåligt eller mittemellan, varför det tar sådan tid att bli frisk, hur jag ska kunna må bättre, osv osv. Jag är riktigt trött på att allt kretsar kring min skalle, att jag hela tiden måste tänka på hur jag ska hantera varje ynka liten situation för att inte bli dålig. Arrgghh!

Tack och god natt

Så var det bara att dra i handbromsen igen. Nej, så här roligt ska det visst inte få vara. Tack och god natt.