Skråla ikapp med Céline

Jobba, jobba, jobba, hämta barn, äta och sedan iväg till yogan. För att få ner pulsen lite slet jag åt mig några lugna CD-skivor att lyssna på i bilen och det blev återigen en nostalgitripp utan dess like (jag tror inte att jag köpt en endaste skiva de senaste fem, tio åren). Den här gången förflyttades jag tillbaka till 1998.

Funkar jättebra att skråla ikapp med Céline i bilen

Påtvingad eftertanke

Den här perioden av påtvingad eftertanke har verkligen startat något hos mig. Jag känner att jag trots mina begränsningar lever livet fullt ut och är mer ärlig mot mig själv. Eftersom min kropp slagit fullständigt bakut och vägrar göra sådant som inte känns sant och riktigt så har jag inte något annat val än att försöka lyssna och förstå vad det är min kropp vill säga. Det finns inte en chans för mig att bita ihop och gaska upp mig när min skalle har bestämt sig för att protestera mot något som inte känns 100% rätt.

Jag har alltså fått göra en inre storstädning gällande både stora och små saker som t.ex.

Jag lyssnar på nyheter på P1 istället för musik på P3
Jag tar ställning i politiska diskussioner istället för att "förstå båda sidor" (vilket egentligen är ganska fegt och kan likställas med att inte orka bry sig)

• Jag blir upprörd över behandlingen av apatiska flyktingbarn och deras familjer
• Jag förfasas över Sverigedemokraternas utspel i veckan
• Jag följer intresserat Vigsel och äktenskapsfrågan som diskuteras vid dagens kyrkomöte

Hmm... Jag kanske skulle starta en politisk blogg istället?
Ja, ja, kanske en annan gång. Här kommer fortsättningen.

Jag tycker om att läsa men klarar inte längre av böcker som "Lyckans hjul" av Kajsa Ingmarsson (förlåt)
Jag sitter framför brasan och stickar istället för att ligga i TV-soffan
Jag tycker om att vara ute i naturen
Jag gillar att promenera
Jag älskar att gräva, bära och lyfta i trädgården
Jag har fått en verklig aha-upplevelse genom yoga och meditation
Jag kan inte leva utan musik
Jag lunchar med mina vänner istället för att jobba in lunchen
Jag får energi av tjejmiddagar
Jag njuter av vatten

Det kan tyckas vara självklara saker men eftersom krafterna inte räcker till mer än en bråkdel av det jag tidigare gjorde så är det viktigt att jag hela tiden påminner mig om mina prioriteringar. Om jag bränner min energi på sådant som bara känns OK så går jag miste om det som är absolut viktigast. Som att bygga Lego med Herman eller spela fotboll med Frans. Eller kyssa min man.

Grovarbetande bankman

Smörlåtar från forntiden

Så drar jag igång min sentimentala Spotifylista med smörlåtar från forntiden och så blir livet underbart lätt att leva. Håll till godo.

K-Ci & Jo Jo - All my life:
http://www.youtube.com/watch?v=GAtfzA4KbEY

Boyz II Men - End of the road:
http://www.youtube.com/watch?v=XZcG0NBMcDA

Man bor väl i hus för att kunna spela musik på hög volym?

Vi är förkylda

Vi är förkylda, genomförkylda, och det hela har pågått i över en vecka nu. Jag och M turas om att vara hemma med barnen och att jobba fast vi egentligen skulle bäddat ner oss allihop för länge sedan.

Som grädde på moset var det igår dags för mig att leverera det utbildningsmaterial som jag arbetat med sedan i somras och milt uttryckt kan man säga att jag fick sänka ambitionen en smula för att bli klar i tid. Igår jobbade jag på så länge jag orkade och sedan åkte jag hem och tog en migränattack. Helt i sin ordning, det här var en engångsföreteelse och nästa vecka har jag inte alls lika pressat på jobbet. Det är bara den här j*vla förkylningen som ska ge med sig.

Tack och lov att det är helg och att det är Idol på TV (men i väntan på det så ska jag nog spela alla smörlåtar jag kan hitta på Spotify och tycka riktigt synd om mig själv).

Bild från www.aftonbladet.se

Något fantastiskt

Idag har jag varit med om något fantastiskt. Jag hade lyckats lägga vantarna på en biljett till en konsert som skulle hållas för anställda i en aula inte långt från mitt kontor. Det var Triple&Touch tillsammans med en kör från Sydafrika som skulle uppträda.

Jag var på plats i god tid och gick och satte mig några bänkrader från scenen, det kom in fler och fler människor och till slut var hela lokalen full med folk. Då hörs plötsligt sång och in kommer en grupp på tio ungdomar med de mest fantastiska röster. Jag kunde inte hejda mig utan tårarna bara rann nedför min kinder. Nog för att jag är labil just nu men den här reaktionen hade jag kanske inte räknat med i en aula tillsammans med hundratalet kostymklädda män (och en och annan kvinna). Jag försökte bita mig i läppen, borra in naglarna i handflatan men det var lönlöst, tårarna bara forsade. Jaha, tänkte jag, det är väl inget och göra något åt. Så istället njöt jag av konserten och fortsatte gråta.

Sen visade det sig att jag inte var den enda som blev berörd av framträdandet. Sånggruppen fick hela publiken att sjunga, dansa och klappa i händerna och applåderna ville aldrig ta slut.

http://www.starforlife.org/

Så här ska det låta!

Idol släng dig i väggen - det är så här det ska låta!

Leija Ulming Strand, fyra och ett halvt år

Michael Jackson Tribute

Har ni sett klippet från 2009 MTV Video Music Awards som gick av stapeln igår? Om inte, klicka här: http://www.mtv.se/mtv/?StoryId=71551&playlistId=141374&vid=436576

Jag kan inte hålla mig längre,
klart att Michael ska vara med på bloggen

Bristningar på magen, döden och allt däremellan

Så underbart det var att få två dagar för mig själv. Mellan varven glömmer jag bort hur betydelsefull den tiden är. Lugna timmar i bilen med Beyoncé och en påse Ahlgrens Bilar, en suverän tjejmiddag där vi gick igenom allt från barn, jobb, Michael Jackson, bristningar på magen, döden och allt däremellan. Dagen därpå blev det en långpromenad i solen och jag blev så himla ompysslad av pappa och hans lilla familj. Jag hade inte en en tillstymmelse av huvudvärk under de här två dagarna!

Östergötland

Lite lättare

Så kom solen tillbaka och gjorde allting lite lättare. Det blev en sushilunch och tillhörande promenad tillsammans med en suverän kollega. En arbetsdag utan värk. Bra musik i mp3-spelaren.



Dessutom blommor med bud - till mig! Tusen tack vännen!!!

Nu är det bara att njuta av solnedgången och packa ihop sig för idag.

Moving On

Idag tog jag tåget till jobbet och då passade jag förstås på att lyssna på musik och när det var dags för Sarah Dawn Finer's Moving On så bara rann tårarna... Herregud, de andra i vagnen undrade väl vad jag var för en suspekt person men allvarligt talat, det måste vara världens bästa låt!

">