Vägen går vidare, framåt och uppåt

Vilken resa det har varit. Från ett smått hysteriskt liv som dubbelarbetande mamma till en fullständig kollaps, sjukdom och den långa vägen tillbaka. Nej förresten, inte tillbaka. Vägen går vidare, framåt och uppåt men absolut inte tillbaka till hur livet såg ut innan, det är ett som är säkert. Nej, nu startar ett nytt liv där jag kan fortsätta utvecklas som människa och må ännu bättre.

Det är lockande att försöka skriva ner alla insikter som jag tagit till mig under året men jag låter bli. Det är upp till var och en att ta reda på vad som känns rätt och riktigt och våga lita på sin innersta röst. Det enda jag vill säga är att svaren finns där, gott folk, om ni bara vågar ställa frågorna.

Och på tal om gott folk, vad hade jag gjort utan er? Att ni har funnits där och läst mina inlägg, kommit med uppmuntran när jag mått som sämst och glada tillrop vid mina (om än små) framsteg har betytt massor. Tack snälla ni.

Allting har sin tid och nu är jag redo att lämna ”Horton” bakom mig. Kanske startar jag en ny blogg med en annan inriktning? Vill du följa med på den resan så skriver du bara en kommentar här nedanför och talar om adressen till din blogg eller mail så lovar jag att meddela när det finns något nytt att läsa.

Ha det så bra och lev livet! Det planerar jag att göra.

Kramar i massor
från Fia

Mot nya äventyr

Nej är inte alltid nej hos Försäkringskassan

"Bland dem som begär en omprövning av Försäkringskassans avslag om sjukpenning och havandeskapspenning får nästan var tionde igenom en ändring av beslutet."

"Om omprövningen inte leder till ändrat beslut är länsrätten nästa steg. Bland dem som driver sitt sjukpenningärende dit lyckas var fjärde få igenom en ändring, visar utdrag ur Domstolsverkets statistik."

Källa: http://www.dn.se/nyheter/sverige/var-tionde-far-ratt-mot-forsakringskassan-1.972069

"Två tidigare chefer på Försäkringskassan har bytt sida för att på konsultbasis hjälpa sjuka att få rätt mot gamla arbetsgivaren."

"– Personer med diffusa värksjukdomar som inte går att visa objektivt med prover drabbades hårt när reglerna i sjukförsäkringen stramades upp. Ofta får de ingenting hur sjuka de än är, säger Erik Ward."

Källa: http://www.dn.se/nyheter/sverige/konsulter-hjalper-sjuka-mot-forsakringskassan-1.999189

Hur vet egentligen en stackars bortglömd Novemberkaktus (som knappt får något dagsljus eller vatten) att det är november och att det är dags att blomma?

För att man har lust

Vilken lycka att känna krafterna återvända. Idag fick jag för mig att jag skulle måla väggarna i arbetsrummet och satte genast igång. Bara sådär.

Det omålade arbetsrummet har länge varit ett dåligt samvete som jag skjutit upp hundratals gånger men så idag fick jag lust att måla. Det gick snabbt och lätt och det var underbart att bara stå där och måla i lugn och ro (eh, ja... typ).

Vilken skillnad att göra något för att man har lust jämfört med att göra det för att man känner att man måste.

Rädda för Svinis

Jag har gått omkring som en lycklig liten solstråle mitt i ösregn och storm. Glad och tacksam för att migränen inte är så jobbig, att det är roligt på jobbet, att jag sovit två nätter utan insomningstabletter och att jag slipper ha på mig mina solglasögon var och varannan dag.

Men nu har även jag fått en dos av det eländiga i form av en förkylning. Jag har försökt ignorera den några dagar men i morse skickade mina kollegor hem mig från jobbet. Förstår inte varför, jag har varit på jobbet i sämre skick än så här. Vad är väl en täppt näsa, envisa (och högljudda) nysningar, lock för öronen, en hjärna som är som en degklump och snor som rinner och flyger omkring mig?

De är nog rädda för Svinis. Mesar.

Ruttet novemberväder

Cephalea stänger

Tråkiga nyheter för alla som behöver specialisthjälp:

"Med anledning av att dr Mattias Linde fått en överläkartjänst med forskningsinriktning på ett huvudvärkscentrum utomlands stänger Cephalea Huvudvärkscentrum 091231."

Vad hade jag tagit mig till om jag inte fått träffa Mattias Linde i februari 2009? Hur lång tid hade det tagit för mig att få rätt diagnos då? Vad ska alla migräniker och Hortonpatienter göra nu?

Det är ett skämt att den ordinarie vården ska ta hand om människor med komplicerad huvudvärksproblematik.

Bild från www.migransallskapet.se

Idag ska det firas

Idag ska det firas. Min fina lilla syster fyller 25 år och jag är inte längre sjukskriven. Hurra för oss!

Grattis syrran, du är bäst!

På bebisspaning

Förra helgen hälsade vi på Alvar, 5 veckor och den här helgen fick vi träffa Rut, 4 veckor och lill-kusinen Adam, 9 dagar. Välkomna alla nya små personer!

Såååååå mysigt...

Hur får man rätt mot Försäkringskassan?

Jag fick en fråga här på bloggen om hur man gör för att få rätt mot Försäkringskassan.

Jag tror att det första man måste göra är att fundera över om det är värt att ta striden eller inte. Det kostar otroligt mycket kraft och energi att ständigt vara i konflikt med FK och de ynka krafterna behöver man för att bli frisk.

En viktig sak i detta är att få tag på en läkare som är bra på att skriva sjukintyg. Det var först den fjärde läkaren i ordningen som verkligen tog sig tid att skriva ett bra underlag för min sjukskrivning. Hon lät mig fylla i diverse formulär som skulle visa på hur jag mådde eftersom det inte fanns några röntgenbilder, förhöjda värden eller annat som kunde visa hur det var ställt. Hon tog sig även tid att skriva ett långt, kompletterande brev utöver själva sjukintyget. Dessutom skrev min chef en detaljerad rollbeskrivning där det tydligt framgick vad jobbet krävde av mig i form av flexibilitet, stresstålighet osv. Dessutom hade jag ett välskrivet intyg från specialist Mattias Linde som intygade att jag var "fysiskt helt invalidiserad med behov av sängläge". Trots dessa starka sjukintyg så sa alltså Försäkringskassan nej och hävdade att det inte "gick att utläsa att ett aktivitetshindrande tillstånd förelåg".

Jag fick hjälp. När jag mådde som sämst och precis hade gett upp när det gäller FK så kom min svärfar förbi och sa:
- Ge mig alla papper så ska jag titta igenom det där.
Sedan dess har han hjälp mig med att skriva brev och överklaga för varje nej vi fått. Han har sett till att vi hela tiden gjort vad vi kunnat och inte missat i korrespondensen med FK. När vi hade fått det slutliga avslaget så överklagade han det hela i Länsrätten och nu verkar det som om vi slutligen kommer att få rätt. Det är enorm insats han har gjort och jag är oerhört tacksam för hans hjälp.

Man måste räkna med att det kommer att ta tid. I mitt fall har det gått ett helt år och jag vet fortfarande inte om jag kommer att få någon sjukpenning eller inte. Du behöver ha en plan för vad du ska göra om du aldrig får ett korvöre, vilket förstås är jättesvårt eftersom man inte vet hur lång tid det kommer ta att bli frisk.

Så mitt råd till dig är - ta hjälp! Både när det gäller att bli frisk men även för att orka driva kampen mot Försäkringskassan.

Lycka till och hoppas verkligen att du snart mår bättre. Kramar

Är det värt att ta striden eller inte?

Yoga tills jag blir 100

Nu blir det ingen mer yoga förrän vårterminen sätter igång igen efter årsskiftet. Hur ska jag överleva tills dess?

Jag har upptäckt att yoga är helt fantastiskt och jag kommer att yoga tills jag blir 100 år - minst.

Bette Calman

Att en vacker dag få en medalj

Jag funderar kring det här med att känna sig jäktad och stressad, på väg mot något diffust mål men utan att riktigt veta vart. Att försöka vara så duktig som möjligt med någon slags förhoppning om att en vacker dag få en medalj, ett pris, kanske en befordran eller ett tack. Att minsann få visa att man kunde.

Kunde vad då? Visa vad då? Pris av vem? Och varför? För att man kämpat och slitigt och varit duktig?!

Så går det sakta, sakta upp för en att det inte finns något pris. Att det inte ens är en tävling. Vad är det då man kämpat så för att uppnå? Det är faktiskt ingen som bryr sig om vad jag har för mig. Alla har fullt upp med att springa sina egna lopp och har inte tid att se hur fantastiskt duktig jag är.

Snopet kanske? Men oerhört befriande när man inser att det faktiskt inte spelar någon roll om man är duktig eller dålig, snygg eller ful, populär eller impopulär. Det betyder ju faktiskt att jag är fri att leva mitt liv på ett helt nytt sätt med oändligt många fler möjligheter än tidigare.

Underbara tanke.

I know you want me

Michael Jackson + Pitbull = familjeunderhållning

Låt mig få sova

För ett år sedan hade jag börjat inse att jag inte mådde så bra. Jag hade svårt att acceptera diagnosen Hortons huvudvärk (att det inte skulle gå att göra någonting åt min värk) och började min egen lilla utredning.

• Jag gick till optikern för att kontrollera synen och han sa att det mycket väl kunde vara så att min huvudvärk kom av att jag haft fel styrka på mina glasögon.
• Jag gick till tankläkaren som sa att huvudvärken berodde på att min käkled var lite utsliten och att jag gnisslade tänder.
• Jag gick till en AT-läkare på vårdcentralen som gav mig antibiotika eftersom hon trodde att värken berodde på en bihåleinflammation.
• Jag gjorde en datortomografi i Skene för att undersöka om det fanns något i min hjärna som orsakade värken.
• Jag gick till en massör eftersom det var troligt att min värk berodde på spänningar i axlar och nacke.

Parallellt med detta krämade jag ur de sista krafterna genom att ge allt på jobbet, på kvällstid ägnade jag mig åt mitt extraknäck, jag tog hand om sjuka barn, vi försökte bli klara med de sista byggprojekten innan vintern, gick på tjejmiddagar, höststädning med samfälligheten, skjutsade till barnkalas, gick på dop och barnteater och klämde in en föreläsning med Kay Pollak som jag trodde skulle motivera mig och ge mig mer energi. Istället satt jag på seminariet och hade svårt att hålla mig vaken och kunde inte ta till mig ett enda budskap och det enda jag tänkte var:
-Låt mig få sova.

Så här i efterhand förstår jag inte vad det var som pressade mig eller vad jag försökte uppnå. Vad var det jag försökte hinna med?

Inte ens Kay Pollak kunde inspirera mig

Vad är det jag inte ser?

Idag var jag fruktansvärt ilsken och sur när jag vaknade och hela förmiddagen var jag arg som ett bi. Som tur var hade jag bokat in en lunch hos en vän och efter nio bitar sushi, lite tjejsnack och en stor kaffe latte så kändes livet mycket ljusare.

Hon hade fått en fråga att fundera över som löd: Vad är det jag inte ser? och vi funderade fram och tillbaka på vad som kunde menas med det.

Men nu så slog det mig. Svaret.

Det är förstås oändligt mycket vi inte ser eller kan förstå. Världen är full av överraskningar, komplicerade samband och oväntade vändningar. Jag tror att svaret på gåtan är just det, att vara ödmjuk inför livet och alla dess mysterier men se det som en utmaning att försöka förstå och begripa så mycket vi bara kan under vår korta livstid. Det finns ingen risk att bli fullärd för det kommer alltid att finnas mycket mer att förstå.

Dagens filosofilektion - direkt från ljuva Hällsvik

Lära känna sig själv och sin aura

Var det någon som såg när den norska prinsessan Märtha Louise var med i Skavlan härom kvällen? Hon har tillsammans med Elisabeth Samnöy skrivit boken "Möt din skyddsängel" som har kommit ut i affärerna nu i höst. Visst lät det lite flummigt det här med änglar men jag tyckte att hennes budskap att "det är viktigt att lära känna sig själv och sin aura" var väldigt intressant.

Hon nämnde att vissa människor har sin aura nära sig själva och andra har en aura som sträcker sig långt ut. Om jag funderar över hur jag själv är som person så är det ganska tydligt att jag har en "stor" aura. Nackdelen med det är att jag delar med mig av mig själv samtidigt som jag tar in mycket av det som finns runtomkring mig, vilket enligt Märtha Louise leder till att jag dräneras på energi. I mina öron låter det högst sannolikt.

Jag behöver alltså träna på att "förminska min aura" och fokusera på det jag ska göra och inte sitta med spetsade öron och öppna sinnen precis hela tiden. Det här är en enorm utmaning för mig, att fokusera inåt och skjuta världen lite längre ifrån mig.

Det är nog bäst att jag planerar in några fler meditationskvällar hos Ingalill i Sjökullen så att jag får träna mig lite.

Prinsessa som har koll på det här med andlighet

Driva ut de sista demonerna

Herregud, var ska det här sluta? Det går som på räls för den här gamla sjukskrivna skräphögen. Jag kanske rent utav hinner driva ut de sista demonerna och bli frisk till den 14:e november då min sjukskrivning tar slut?

Grattis på födelsedagen lilla mamsen!

Skråla ikapp med Céline

Jobba, jobba, jobba, hämta barn, äta och sedan iväg till yogan. För att få ner pulsen lite slet jag åt mig några lugna CD-skivor att lyssna på i bilen och det blev återigen en nostalgitripp utan dess like (jag tror inte att jag köpt en endaste skiva de senaste fem, tio åren). Den här gången förflyttades jag tillbaka till 1998.

Funkar jättebra att skråla ikapp med Céline i bilen

Halloweenkalas med barnen

Nej, nu mår jag väl lite för bra ändå? Jag höll igång i trädgården (och startade nästan en skogsbrand) halva lördagen och var på Halloweenkalas med barnen på kvällen och ändå höll sig skallen hyfsat i schack.

Idag vaknade jag utan värk så nu blir utmaningen att inte gå igång på alla växlar och boka upp dagen med för mycket aktiviteter. Måste spara på krafterna.

Vi smygstartade Halloween redan förra helgen så vår
"Robotpumpa" börjar bli lite medtagen.