I know you want me

Michael Jackson + Pitbull = familjeunderhållning

Låt mig få sova

För ett år sedan hade jag börjat inse att jag inte mådde så bra. Jag hade svårt att acceptera diagnosen Hortons huvudvärk (att det inte skulle gå att göra någonting åt min värk) och började min egen lilla utredning.

• Jag gick till optikern för att kontrollera synen och han sa att det mycket väl kunde vara så att min huvudvärk kom av att jag haft fel styrka på mina glasögon.
• Jag gick till tankläkaren som sa att huvudvärken berodde på att min käkled var lite utsliten och att jag gnisslade tänder.
• Jag gick till en AT-läkare på vårdcentralen som gav mig antibiotika eftersom hon trodde att värken berodde på en bihåleinflammation.
• Jag gjorde en datortomografi i Skene för att undersöka om det fanns något i min hjärna som orsakade värken.
• Jag gick till en massör eftersom det var troligt att min värk berodde på spänningar i axlar och nacke.

Parallellt med detta krämade jag ur de sista krafterna genom att ge allt på jobbet, på kvällstid ägnade jag mig åt mitt extraknäck, jag tog hand om sjuka barn, vi försökte bli klara med de sista byggprojekten innan vintern, gick på tjejmiddagar, höststädning med samfälligheten, skjutsade till barnkalas, gick på dop och barnteater och klämde in en föreläsning med Kay Pollak som jag trodde skulle motivera mig och ge mig mer energi. Istället satt jag på seminariet och hade svårt att hålla mig vaken och kunde inte ta till mig ett enda budskap och det enda jag tänkte var:
-Låt mig få sova.

Så här i efterhand förstår jag inte vad det var som pressade mig eller vad jag försökte uppnå. Vad var det jag försökte hinna med?

Inte ens Kay Pollak kunde inspirera mig

Vad är det jag inte ser?

Idag var jag fruktansvärt ilsken och sur när jag vaknade och hela förmiddagen var jag arg som ett bi. Som tur var hade jag bokat in en lunch hos en vän och efter nio bitar sushi, lite tjejsnack och en stor kaffe latte så kändes livet mycket ljusare.

Hon hade fått en fråga att fundera över som löd: Vad är det jag inte ser? och vi funderade fram och tillbaka på vad som kunde menas med det.

Men nu så slog det mig. Svaret.

Det är förstås oändligt mycket vi inte ser eller kan förstå. Världen är full av överraskningar, komplicerade samband och oväntade vändningar. Jag tror att svaret på gåtan är just det, att vara ödmjuk inför livet och alla dess mysterier men se det som en utmaning att försöka förstå och begripa så mycket vi bara kan under vår korta livstid. Det finns ingen risk att bli fullärd för det kommer alltid att finnas mycket mer att förstå.

Dagens filosofilektion - direkt från ljuva Hällsvik

Lära känna sig själv och sin aura

Var det någon som såg när den norska prinsessan Märtha Louise var med i Skavlan härom kvällen? Hon har tillsammans med Elisabeth Samnöy skrivit boken "Möt din skyddsängel" som har kommit ut i affärerna nu i höst. Visst lät det lite flummigt det här med änglar men jag tyckte att hennes budskap att "det är viktigt att lära känna sig själv och sin aura" var väldigt intressant.

Hon nämnde att vissa människor har sin aura nära sig själva och andra har en aura som sträcker sig långt ut. Om jag funderar över hur jag själv är som person så är det ganska tydligt att jag har en "stor" aura. Nackdelen med det är att jag delar med mig av mig själv samtidigt som jag tar in mycket av det som finns runtomkring mig, vilket enligt Märtha Louise leder till att jag dräneras på energi. I mina öron låter det högst sannolikt.

Jag behöver alltså träna på att "förminska min aura" och fokusera på det jag ska göra och inte sitta med spetsade öron och öppna sinnen precis hela tiden. Det här är en enorm utmaning för mig, att fokusera inåt och skjuta världen lite längre ifrån mig.

Det är nog bäst att jag planerar in några fler meditationskvällar hos Ingalill i Sjökullen så att jag får träna mig lite.

Prinsessa som har koll på det här med andlighet

Driva ut de sista demonerna

Herregud, var ska det här sluta? Det går som på räls för den här gamla sjukskrivna skräphögen. Jag kanske rent utav hinner driva ut de sista demonerna och bli frisk till den 14:e november då min sjukskrivning tar slut?

Grattis på födelsedagen lilla mamsen!

Skråla ikapp med Céline

Jobba, jobba, jobba, hämta barn, äta och sedan iväg till yogan. För att få ner pulsen lite slet jag åt mig några lugna CD-skivor att lyssna på i bilen och det blev återigen en nostalgitripp utan dess like (jag tror inte att jag köpt en endaste skiva de senaste fem, tio åren). Den här gången förflyttades jag tillbaka till 1998.

Funkar jättebra att skråla ikapp med Céline i bilen

Halloweenkalas med barnen

Nej, nu mår jag väl lite för bra ändå? Jag höll igång i trädgården (och startade nästan en skogsbrand) halva lördagen och var på Halloweenkalas med barnen på kvällen och ändå höll sig skallen hyfsat i schack.

Idag vaknade jag utan värk så nu blir utmaningen att inte gå igång på alla växlar och boka upp dagen med för mycket aktiviteter. Måste spara på krafterna.

Vi smygstartade Halloween redan förra helgen så vår
"Robotpumpa" börjar bli lite medtagen.