Kammarrätten river upp beslut

"Både försäkringskassan och länsrätten avslog den 58-åriga kvinnans begäran om hel sjukersättning. Efter en dom i kammarrätten rivs de två tidigare besluten upp. Kvinnan har lidit av utmattningsdepression och kunde inte jobba alls, enligt två specialistläkare och en psykolog. Två försäkringsläkare tyckte däremot att hon kunde jobba heltid eller åtminstone halvtid. Men enligt kammarrätten finns det ingen anledning att gå emot behandlande läkares bedömning."

Ur Norrköpings Tidningar 090526

Här hittar du artikeln skriven av Annica Svensson: http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5262552

Snacka om lättlurad

Jag mår bra, mycket bättre än för några månader sedan och till och med jämfört med ett par veckor tillbaka. Jag är förstås väldigt stolt och glad över min utveckling, som jag vet beror på att jag dagligen fattar kloka beslut där jag prioriterar mig själv och min skalle framför måsten och borden.

Ibland är det nästan skrattretande hur lättlurad jag är. I söndags till exempel, då frågade en granne om jag skulle med på promenad lite senare under kvällen. -Visst, det är klart! svarade jag utan att blinka. Sedan smög sig olusten på och jag kände pressen att jag var tvungen att promenera vilket i sin tur triggade den gamla vanliga huvudvärken. Jag velade lite fram och tillbaka och sedan bestämde jag mig för att inte följa med på promenad utan istället parkera mig i TV-soffan. Det var en sån lättnad när jag hade bestämt mig för att inte följa med att värken genast lättade något.

Någon halvtimme senare så kom sms:et: Vi går om 5 min om du vill med -Äh, vad sjutton, det är klart jag ska med! tänkte jag, tog på mig skorna och gick ut. Det blev en härlig runda i rask takt och det kändes förstås jätteskönt. Snacka om lättlurad.

En dag helt utan värktabletter

Idag har jag jobbat mellan nio och halv två utan problem. Jag klarade mig helt utan värktabletter vilket kändes riktigt skönt. Vem vet, jag kanske får fem värkfria dagar precis som för ett par veckor sedan, innan kalas-rallyt drog igång?

Bara det kan väl vara värt lite huvudvärk?

Jag är så trött att jag nästan somnar stående. Jag skulle utan problem kunna gå och lägga mig samtidigt som barnen ikväll. Trots att jag fick sova ända tills jag vaknade i morse så är jag klippt slut och har gått med huvudvärk i princip hela dagen. Det har nog varit för mycket kalasande på sistone.

Idag var det dessutom barnkalas här hemma och jag var lite tveksam till om jag skulle klara mig hela vägen men det gick över förväntan och värken släppte när vi var halvvägs igenom kalaset. Det vimlade av pirater, prinsessor (med och utan lasersvärd), självaste Tingeling, en grön Turtle samt en och annan unge. Herman var supernöjd med alltihop och bara det kan väl vara värt lite huvudvärk?

Om jag orkar ska jag ta mig ut på en promenad lite senare i kväll men annars blir det att ladda inför arbetsveckan. Det är lite nervöst men jag hoppas att det går bra. Jag har börjat fundera över om det kan vara dags att gå upp till 50% och ska diskutera det med företagsläkaren nu på onsdag. Nu återstår bara att hålla tummarna för en bra vecka.

Mormor skulle visa hur man hjular

Mamma (eller mormor kanske jag borde säga) och gänget har varit på besök ett par dagar. Bäst var nog när mormor skulle visa hur man hjular vilket var väldigt inspirerande men inte så lätt att fånga på bild. Jag är frestad att lägga ut en film men jag tror vi håller det inom familjen!

Den tokvackra utsikten

Måste bara lägga in en bild på den tokvackra utsikten!

.

Vilken härlig kväll

Mina barn är underbara människor

Herregud vilken morgon! Att först och främst masa sig upp ur sängen var en kamp och att sedan genomlida en galen timme med barn som skriker och en make som stressar... Nej, morgnar är inte min grej. Man kan få huvudvärk för mindre.

Det krävdes en bra stund med djupandning i bilen, en värktablett och en kopp kaffe innan jag var människa igen. Jag trodde nog att jag skulle behöva åka hem och lägga mig men det gick faktiskt att vända värken och resten av dagen jobbade jag på med min arbetsuppgift, lunchade och satt i möte som en helt vanlig person. Det gick så bra att jag till och med jobbade över en timme (Rehab-Bengt skulle bli galen). Allting gick finfint ända tills det var dags att hämta barnen, då kom värken igen.

Mina barn är underbara människor men när de gapar och skriker
-Öppna fönstret mamma! -Jag vill sitta i mitten! -Han slog mig! osv osv blir jag stressad och då slår värken till direkt. Inget konstigt med det men otroligt frustrerande eftersom jag såklart vill kunna ta hand om mina egna barn. Ja, ja, det ordnar sig väl. Nu är det fyra dagars ledighet som gäller och jag hoppas på många timmar i trädgården.

Underbara liljekonvaljer (som jag trodde att jag tagit död på)