Idag fick jag ett migränanfall på jobbet. Fan.
Kunde jag ha undvikit det om jag inte glömt solglasögonen hemma? Om jag sagt nej till lunchen med en kollega? Tagit värktabletter i tid?
Den här gången eskalerade värken långsamt under dagen och det mest tydliga symptomet var att näsan aldrig slutade rinna (alltid höger sida). Under lunchen och efterföljande möte så satt jag och snöt mig mer eller mindre konstant och det var nog många som backade ett par steg av rädsla för svininfluensan när de såg mitt till synes förkylda nylle. Sedan kom illamåendet och då var det bara att säga tack och hej. Jag letade snabbt reda på ett vilorum och la mig ner med tröjan över huvudet för att stänga ute allt ljus, väntade på att värken skulle gå över och sedan tog tröttheten över och jag bara sov.
Vaknade efter någon timme av att jag frös som bara den (måste verkligen se till att det investeras i filtar till vilrummen) och när jag yrvaket satte mig upp i soffan kunde jag konstatera att attacken var över. I kroppen fanns bara en känsla av lugn, trötthet och frihet från smärta. Tack och lov.
Frihet från smärta
Din stackarunge. Gud så jobbigt att ha det sådär!!!! Vad bra ändå att det "drog förbi" ganska fort. Har förstått att migränanfall kan vara långvariga också. Kram på dig o hoppas du har en vilsam kväll!
SvaraRaderaJa, det var helt klart en av de lindrigaste attackerna och för det är jag förstås tacksam. Dessutom börjar jag känna mig rutinerad på det här med att hitta lediga vilorum och faktiskt hitta en bra plats att vara på under anfallet. (I bilen eller på en toalett är inget vidare...)
SvaraRaderaHoppas att allt är bra med dig, jag ska ta och kika in hos dig och samla på mig lite glädje. KRAM