När jag träffade Rehab-Bengt förra veckan så var det en sak han sa som etsade sig fast och som jag inte kunnat sluta tänka på. Han sa:
- Jag förstår inte att du ens kan riskera att bli så dålig som du var i vintras! Bara tanken på det borde få dig att prioritera annorlunda.
- Ja men, protesterade jag, jag gör ju nästan ingenting men jag får huvudvärk ändå!
När han sedan hotade med att jag skulle få gå ner i tid (istället för upp) så blev jag riktigt orolig och kände att det absolut inte fick bli så. Det kändes oerhört viktigt för mig att klara av att jobba mina 75%.
Efter den här helgen blev det skrämmande tydligt att jag faktiskt kan må bra. Jag kan till och med må jättebra under vissa förutsättningar. Hur kommer det sig då att jag inte gör det? Jo, det är helt enkelt så att jag inte prioriterar mitt mående allra högst. Jag trodde att jag gjorde det men det är inte riktigt sant.
Igår kväll till exempel sa min man att han hade fått en möjlighet att spela golf nästa onsdag.
- Vad kul, det får vi såklart lösa, svarade jag reflexmässigt.
När jag sedan började fundera över vad det egentligen skulle innebära i form av värk och sjukfrånvaro för min del så kanske det inte var så självklart. Men hur skulle jag kunna säga nej till M som har slitit som ett djur för att ta hand om mig och barnen det senaste året? Hur kan jag neka honom att gå en golfrunda bara för att jag inte ska få huvudvärk? Hur sjutton ska jag kunna sätta mitt mående i första hand när det blir på andras bekostnad?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
TA HJÄLP! Ni har barnpassning nära till hands. Använd dem så mycket det bara går! Det är mitt råd. M får spela golf, du kan ta det lugnt och barnen får jätte kul! KRAM PI
SvaraRaderaHejsan och tack för ditt råd! Ja, så klart vi borde ta hjälp men de hjälper oss redan så otroligt mycket. Det känns OK att be om hjälp om det krockar med jobbet men att be om barnvakt bara för att "vila" känns inte riktigt som ett giltigt skäl. Det spelar ju förvisso ingen roll för barnvakten om vi jobba, vilar eller golfar men det känns som att vi måste vara rädd de stunderna. KRAM
SvaraRaderaGiltigt skäl??? Vem sätter upp de reglerna? Du får väl boka upp en Yoga, skogspromenad, fika, hänga med på golfen om DU (för det är väl ingen annan?) måste ha ett "giltigt" skäl. Nej Fia, nu koncentrerar vi oss på att må bra och slutar spela duktigflicka-hustru-mamma-sommåstehagiltigaskälförattvarasjuk-spelet. Det finns även grannar och förskolekompisar att ta hjälp av. Boka upp någon tonåring hemma på gatan och betala för dig, så känns det säkert bra (det har vi gjort och det är fantastiskt skönt att ha som back-up, tjejerna tycker att det är så spännande!). INGA fler "känns inte bra i magen, men det kanske går ändå"- försök. Kram PI
SvaraRadera