Kunskap är makt

Kunskap är makt. Nu satsar jag stenhårt på att informera mig om migrän, värk, mediciner osv. Jag har nu betalat årsavgift till både Svenska Migränförbundet, Cephalea Huvudvärkscentrum och Migränskolan så sorry Läkare utan gränser, ni får klara er utan min månadsbetalning ett tag. I alla fall tills Försäkrings- kassan tar sig samman och betalar ut min sjukpenning.

Har klarat av att lämna barnen på dagis

Bra morgon, ingen värk (tog en Ibumetin) och har klarat av att lämna barnen på dagis och handla mat. Låter kanske banalt men för mig var det en stor seger. Det gick fint. Jag klarade det utan att det resulterade i en attack. Om det håller i sig kanske det även blir en promenad idag. Ha!

Försäkringskassan - fortsättning följer...

Nu har jag pratat med Försäkringskassan men det finns inget jag kan göra just nu. Min läkare har skickat in ett kompletterande intyg och min arbetsgivare en rollbeskrivning för att ge min handläggare mer underlag för att kunna fatta rätt beslut. Även när det gäller detta så kan jag inget göra mer än att vänta.

Jag ser ingen ljusning

Nu börjar jag bli desperat! Jag orkar inte gå omkring så här längre. Det måste finnas något jag kan göra? Det går för långsamt! Akupunktur idag, psykoterapeut nästa vecka och en tid hos en ny allmänläkare här på vårdcentralen veckan därefter (min ordinarie läkare ska byta jobb). Vad f*n ska jag göra under tiden? Jag bara går omkring och vankar och har ont, försöker låta bli värktabletterna men står inte ut. Jag ser ingen ljusning.

Det är en sån kärringsjukdom!

Sådär ja, nu har jag fixat till bloggen lite och lagt till några länkar med information om migrän. Jag känner mig lite snuvad på den lite "tuffare" diagnosen Hortons huvudvärk och har svårt att förlika mig med att jag skulle ha migrän. Det är en sån kärringsjukdom! Förlåt alla fantastiska kvinnor som lider av detta men jag tror inte att jag är ensam om att ha sådana fördomar.

Egentligen är det bra att ha fått den här diagnosen istället för Hortons eftersom det ger mig bättre odds och möjlighet att själv påverka hur jag ska må. Just nu känns det inte så, jag tycker inte att jag har någon som helst kontroll över mina attacker men vem vet, jag kanske lär mig? Det svåra just nu är att hitta en väg framåt, det är inte lätt att vara positiv och ännu svårare är det att klämma fram en gnutta ork att ta tag i detta. Specialisten Mattias Linde avslutade vårt möte förra veckan med att säga "Nu ligger bollen hos dig" och de orden ekar i mitt huvud hela tiden. Hur sjutton ska det gå till?!?

Gjorde jag inte allting rätt?

Så vansinnigt irriterande att det hela tiden blir bakslag. Igår tyckte jag att jag hanterade dagen på ett bra sätt, jag tog det lugnt och klarade mig utan någon attack. Istället hade jag en mer hanterbar, men konstant värk. Det kändes som att det när som helst skulle bryta ut men jag lyckades hålla det i chack med en värktablett på morgonen och en vid lunch. Jag balanserade precis på gränsen till ett anfall men kunde stolt konstatera när jag gick och la mig att jag hade klarat dagen utan några större mängder värktabletter. Jag bestämde mig för att ta en insomningstablett för att sova riktigt gott och ha en ännu bättre dag efter en god natts sömn.

Så blev det inte riktigt. Jag sov förvisso länge men vaknade med en huvudvärk som jag inte kunde ignorera. Jag gick upp, tog en värktablett (numera är det Magnesyl Koffein som gäller) men insåg direkt att det inte skulle räcka till. Ögat hade börjat rinna och värken var inte att leka med. OK, anfall på gång, vad ska jag hitta på nu? Bestämde mig för at prova den tredje triptanen som jag fått utskriven och tog en Almogran. Satte mig i badrummet med en våt handduk för ansiktet, vaggade fram och tillbaka och väntade på att tabletten skulle börja värka. Det märktes direkt när den fick effekt, det började pirra i armar och ben och plötsligt insåg jag att det inte gjorde lika ont och jag kunde lite yr titta upp och dra en lättnadens suck att det var över.

Varför blev det så här? Gjorde jag inte allting rätt igår? Jag tycker mig se en koppling mellan att hålla igen på värktabletter och nya anfall men det kanske är inbillning? Ja, ja, det är fortsatt ett mysterium. Det är väl bara att slänga sig i soffan och köra på med fler avsnitt av Grey's Anatomy. ;-)

Fem avsnitt av Grey's Anatomy

Skaplig dag med en promenad, två värktabletter och fem avsnitt av Grey's Anatomy (säsong 2). Det ska väl göra susen!