fredag 27 mars 2009

Det är någonting som är allvarligt fel med systemet

Idag fick jag brev från Försäkringskassan... Jag behöver väl inte säga mer men hur skulle jag kunna låta bli? Här kommer några valda delar ur brevet:

"Den nya medicinska informationen har granskats av vår försäkringsmedicinsk rådgivare den 23 mars 2009 och bedömdes inte tillföra någon ny medicinsk information som ändrade tidigare bedömning.//Anledningen till att Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning är att de medicinska underlagen som du lämnat in inte styrker att din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Du bedöms kunna klara av ditt arbete som systemägare/IT ansvarig.//Angivna besvär, symptom och fynd bedöms inte vara av den digniteten att det föreligger ett aktivitetshindrande tillstånd, vare sig av somatisk eller psykisk art."

Ja, vad gör man? Idag har jag faktiskt bara skrattat åt eländet. Det är någonting som är allvarligt fel med systemet. Om tre läkare bedömer att jag ska vara helt sjukskriven och Försäkringskassan bedömer att jag ska jobba heltid, vad är det egentligen som gäller då? Ska verkligen jag som är sjuk behöva styra upp det här? Kan inte läkarna och Försäkringskassan sätta sig ner och prata om saken och komma överens om en lösning? Vad är det som är fel och vem är ansvarig?

Som tur är känner jag mig bättre och kommer troligtvis att börja jobba på 25% ganska så snart. Jag ska träffa både företagsläkaren, rehabansvarig och min chef under nästa vecka för att få till en rehabplan, vilket känns helt rätt. Jag är på gång nu! Men om jag inte hade varit det, vad hade hänt då? Hur många fler är det som har hamnat i kläm? Personer som inte har samma sociala skyddsnät som jag har, dvs en fantastisk familj, underbara vänner och en schysst arbetsgivare!!!

2 kommentarer:

  1. det är så sjukt Soffi så man blir alldeles mörkrädd..... tur att man inte är riktigt riktigt sjuk! Jag håller på dig Soffi - i alla väder, även om det är en klen tröst i sammanhanget... kram Anna

    SvaraRadera
  2. Tack, tack, det är skönt att få medhåll så att jag inte börjar tvivla på mig själv. Det här måste ju bara röra sig om ett misstag, annars är det ju inte riktigt klokt! När man för en gångs skull blir sjuk så ska man väl få hjälp? Fast jag är rädd för att Sveriges välfärdssystem inte är att lita på längre, så fort jag börjar tjäna pengar igen ska jag samla ihop en buffert utav sällan skådat slag om jag nu skulle råka i trubbel någon mer gång i livet...

    Tack för ditt stöd Anna-Panna. Hoppas vi ses snart! KRAM

    SvaraRadera